När jag var liten spenderade jag mycket tid i naturen. Jag tänkte aldrig då att jag spenderade tid i naturen, jag befann mig bara där och kände mig helt och hållet hemma. I mörkret och i ljuset. Många fascinerande sinnesförnimmelser omfamnade mig och väckte mig både känslomässigt och intellektuellt. Jag såg träd, stenar, växter och vatten som existerade med sådan självklarhet och tillit, insekter, fåglar och andra djur som bara gjorde sin grej. Jag tänkte tidigt att jag nog kunde lära mig allt av verkligt värde från ett enda litet löv och inte mycket har förändrats sedan dess.
När jag befinner mig i naturen ser jag mig själv klarare. Allt som jag har omkring mig speglar vem jag verkligen är och alla fysiska och sinnliga förnimmelser blir klara och skarpa. Jag ser och hör och känner. Tankarna bli deaktiverade och jag plockar upp andra signaler som berättar om vem jag är och vart jag befinner mig just nu.
Jag känner stabiliteten återvända. Jag omfamnar varandet, stillheten och ser mig som en varelse vandrandes på denna jord, obegränsad, oberoende, full av tacksamhet och kärlek. Jag behöver inget men älskar att leva och vara, älskar att utforska och se, lyssna och höra. Världen öppnar sig för mig så som det är tänkt och jag följer mjukt med, dansar stilla fram genom regn och solsken, förväntar mig inget särskilt, tillåter och njuter därför av det jag upplever. Jag lär mig oändligt varje dag. Varje dag som tillåts vara det äventyr det är. Jag ser då. Och hör bra. Och ler ofta. Jag känner en böljande mjuk värme inombords, framförallt kring hjärtat, kring bröstkorgen och det är lätt att andas. Skönt att vila. Enkelt att skapa. Jag bevarar och omfamnar tyngdlösheten, den är i varje sekund och bara när jag vill ha den försvinner den. När den är är den alltid, obunden och fri. och jag ler. Jag är precis där jag är och det är som det är och så fort jag längtar efter något annat förolämpar jag det som är i stunden, och rör mig alltid bort från mitt hjärtas paradis, men när jag tillåter det som är och lutar mig tillbaka in i dess famn med tillit och tacksamhet reser jag ohämmat framåt, uppåt, genom allt och i alla riktningar samtidigt, jag är i rörelse, jag är rörelsen. Alltid föränderlig, alltid fascinerad och aldrig längtar jag efter något annat än just detta. Det som är som det är. Här är frid. Här är allt och ingenting.
∇
Naturen är min främsta läromästare och den visaste av mina mentorer. Jag är innerligt tacksam för att jag av någon underlig anledning haft förmågan att uppmärksamma och vårda det lilla frö som jag inombords bär på och som visat mig vägen då jag har lyssnat. Livet är för mig självklart och naturen den varmaste och mest självklart kärleksfulla famn att falla tillbaka i. Jag känner mig omfamnad av livet omkring, det erbjuder en fullkomlig rikedom som övergår min vildaste fantasi och ju mer jag lär mig desto mer inser jag att det finns att lära.
Jag faller i vördnad inför allt det som rör sig bortanför mina fysiska förnimmelser, det som existerar bortanför tid och rum och som vi alla känner och samtalar med men som få kliver in i. Naturen innefattar allt, allt som vi människor i den här fysiska manifestationen någonsin har förmågan att uppleva och allt bortanför de fysiska gränserna.
Det finns många frågor
inte alla behöver svar,
men tycks det inte lite märkligt
att vi flyter fram i ett stjärnklart hav?
Jorden, jorden
Är vi ut och in
och fram och bak?
Är stor och liten samma sak?
Det som verkar litet
när vi tittar ut
verkar samtidigt oändligt
utan slut.
Rymden, rymden
Är det inte lite märkligt då,
att vi inte mer om detta funderar på?
Vad är synligt
utöver det vi kan se?
Vad rör sig där ute,
och här inne med?
Är vi allt eller ingenting
av det som rör sig och virvlar omkring?
∇
Det här är ett utkast ur en vaggvisa som jag varken tonsatt eller skrivit färdigt än…den blir klar när den blir klar.
Denna ofantliga rikedom, detta gränslösa fascinerande allt. Jag är ett stycke natur och jag är här för att skapa och leka och frambringa så mycket skönhet jag förmår, via växterna, blommorna, organismerna, skogen, vattnet…
Därmed kommer jag till det som det här inlägget egentligen var tänkt att handla om – mina handlingar och mitt skapande via mitt trädgårdsmästaryrke.
Mitt jordarbete.
Läs det här om mig som människa, läs om mig som yrkesträdgårdsmästare,
läs det som en platsannons och läs det om du vill.
– Här finns jag! Vill du skapa med mig?
De senaste fem åren har jag varit med och byggt upp en handelsträdgård med tillhörande visningsträdgård från grunden. Fyllt ett tomt växthus samt en trädgårdsyta på 2000m2 som varit gammal sjöbotten. Där fanns ingenting och nu är den en blomstrande oas med växtkompositioner i alla regnbågens färger, olika designstilar och ätbara ting.
Att arbeta med jord och växter och skapa nyttiga paradis på jorden är mer än en passion för mig, det är mitt liv och jordens rikedom är inbäddad i varenda cell i min kropp. Det känns helt naturligt för mig att dela med mig av kunskap kring växter, odling och hur vi människor är natur. Om våra egna vandrande ekosystem (kroppen) samt hur vi integrerar med det ekosystem som omger oss för att leva i harmoni med naturen, oss själva, det enda som vi vet kan fungera i längden.
Jag älskar utmaningen att skapa kring polcirkeln, där det råder en eftersläpning på trädgårdstradition och kunskap och en rejäl dos förutfattade meningar om att saker och ting är svårodlade. Det finns ett stort utbud vad gäller proveniensanpassat växtmaterial. Det går att skapa ett överflöd av skönhet och nytta i vilken norrbottnisk trädgård som helst. Det hoppas jag Solvilda kan visa på.
Med kunskap, vilja och förståelse kan vi skapa rikedom kring varenda husknut. Mat som räcker för flera familjer på några kvadratmeter och spara tusenlappar i matkostnader, utsläpp och bekämpning. Vi kan förstå varifrån vår mat kommer och med den förståelsen följer kunskap och med kunskap följer omsorg om det vi har omkring oss. Och kontakt med oss själva. Integritet och respekt och medvetna val. Vi kan rena vårt vatten med växter och njuta av vattnets rekreation och blommorna fägring.
Vi kan äta ren och riktig mat som förser våra kroppar och vårt sinne med värdefull information och klarhet, energi och balans.
Jag har studerat Fjällbotanik på Universitetet i Umeå, jag har utbildat mig till ”ekologisk” trädgårdsmästare & designer via Göteborgs Universitet, jag har arbetat i världens nordligaste botaniska trädgård i Tromsö, jag är certifierad inom permakultur och har besökt Permakulturens födelseplats i Australien. Under fem års tid har jag varit med och byggt upp en handelsträdgård från grunden. Jag har rest runt halva jorden och studerat gröna miljöer och samlat fröer och växter. Jag håller vildväxtvandringar och raw food kurser och jag odlar passionerat. Jag har renoverat ett hus och bygger en mäktig trädgård. Jag samlar vilda och kultiverade örter och torkar, gör tinkturer, dekokter, te, inläggningar…
Jag vill lära mig mer. Jag vill lära mig mer om naturens självklara designsystem. jag vill utvecklas som trädgårdsmästare och förankra rötterna djupare. Jag vill även arbeta på sydligare breddgrader. Och jag vill lära mig mer om vatten.
Men framförallt vill jag samarbeta med andra passionerade drivna människor där jorden, naturen och vårt välmående är fundamentalt grundläggande. Det är inget alternativt, avvikande eller det minsta svårt, det är självklart. Jag vill arbeta med människor som njuter av livet och vill skapa tillsammans, för allt livs välmående.
Den mest sinnrike och erfarne av alla trädgårdsmästare är naturen själv. Med miljontals år av erfarenhet har naturen utvecklat strategier och system som får allt att verka i en sinnrik symbios. Och med en trädgård på 510 065 600 kvadratkilometer kan vi känna oss ganska trygga med att den här planeten vet vad den sysslar med. Vi kan lära oss att implementera denna kunskap för att skapa vackra, effektiva och resursbesparande system.
Här behövs inspiration. Genom lust, passion, motivation, drivkraft, kunskap och vilja kan vi skapa kreativt. Vi kan välja att investera i det vi önskar se mer av och tror på. Vi kan skapa ett Edens paradis. Och ett till…och ett till.
Vi kan skapa nyttiga lustgårdar och odlingar, samla den vilda naturens flora och de kultiverade växterna som följer i våra fotspår och som innehåller mer näring än vilken salladspåse som helst. Vi kan använda oss av växterna och blommornas egenskaper och deras inverkan på våra kroppar. Vi kan uppmärksamma våra kroppar och hur vi tar hand om dem, lyssna till vårt sinne förstå hur det utgör fundamentet för allting annat…
Vi behöver utveckla fler sinnrika system för plantuppdragning som kan förse handelsträdgårdarna med växter och samtidigt ge tillbaka till jorden dem odlas ur. Hit behövs folk. Människor som vill arbeta med att driva upp växter med kunskap och förståelse om hela förloppet. Vi behöver människor som vill sprida inspiration och kunskap om växterna och deras rikedom och designa paradis där dem får blomstra och förse oss med skönhet, mat och medicin. Vi behöver människor som vill leva och dela paradiset med varandra, i gemenskap och omsorg.
Jag ÄLSKAR att leka trädgårdsmästare och jag längtar efter drivna, passionerade och välvilliga själar att samarbeta med! Jag är inte producenten av råvaran, växterna. Jag är kunskapsförmedlare, inspiratör, designer, odlare, planerare och jag behöver människor som vill gräva, leka, skapa, lära, designa, bygga och bo. Och jag vill anlägga och designa trädgårdar med GRÖNA växter! Inte på bekostnad av planeten vi bor på… det går inte riktigt ihop för mig att förgifta själva råvaran.
Jag vill bygga och skapa tillsammans med andra. Ett liv, ett hem, en gemenskap, en blomstrande trädgård och rekreation av alla slag!
Och medan Torpet Solvilda expanderar (vi har lite grävande att göra om vi ska komma upp i 2000 ätliga växter som den inspirerande The Extreme Salad man Stephen Barstow har i sin trädgård i Norge) så längtar jag efter sydligare breddgrader att projektera på! Som en ny utmaning…Världsträdgårdsmästare minsann!
Växterna är mitt språk. Det här är en del av mig.
Tack för att jag fick dela. Tack för att ni läser.
♥
Hej alla!
Torpet Solvilda 